Bortom smärtan - en guide till mästerskapet

Text: Chris Kostman

To read this article in English, click here.

Alla idrottare har floder att ta sig över. Floderna representerar den känsla, den tanke, det fokuserade medvetande som är en del av varje sann idrottares erfarenhet: den smärta vi ofelbart måste uppleva. Att vara idrottare är att lära känna smärta och genom den, lidande. Genom att ta oss över den där floden av smärta, segrar vi till både kropp och själ.

Floderna kan korsas genom att vi simmar eller paddlar över dem, att vi springer eller hoppar över dem, eller ibland genom att ta en slingrande omväg. Men i träningen som i livet är den bästa vägen över i själva verket igenom smärtans flod. Där väntar mållinjen och insikten att vi lyckats överträffa oss själva.

För många idrottare är smärtan en källa till misströstan eller besvikelse, ett skäl att ge upp. Den kan vara skälet till att vi saktar ner, tar det lugnare, avbryter träningspasset eller tävlingen. Den här smärtan är gemensam för alla idrottare som strävar mot mästerskapet, oavsett sport. Lidandet förenar oss, men det är också vår lärare. Något som har möjlighet att förfina eller förädla vår förmåga. Genom många timmars lidande kan vi lära oss allt mer om oss själva, komma högre och längre snabbare, i en ständigt pågående strävan att bli bättre.

Hemligheten ligger i att vi lär oss se bortom smärtan och ta oss igenom den, oavsett hur vi känner oss. Hur? Genom att fokusera på genomförandet, inte smärtan, kan vi hindra den från att påverka vår prestation, undvika att den saktar ner vårt tempo, omöjliggöra för den att överhuvudtaget spela någon roll. När vi når dit blir smärtan endast en produkt av våra tankar, en självbegränsande mekanism för misslyckande. Smärta är för många ett skäl att ge upp. Men för en armé av sanningssökande atleter är smärtan en lärare. När smärtan inte spelar någon roll, när vi lär oss leva med den, blir vi ostoppbara. Då kan vi också uppnå mästerskapet, utom och inom oss själva.

Smärtan kan fungera som lärare på fler sätt: den visa multisportaren lyssnar intensivt på sin kropp för att kunna avgöra smärtans art. Ond smärta kan orsaka vara ett tecken på att du håller på att orsaka dig själv allvarliga skador. Det tar tid att lära sig skillnaden på ond smärta som förvarnar skador och enbart smärta som kommer av att du kämpar hårt. Lita på dina instinkter, inte ditt ego här. Sök professionella råd. Är du osäker, ska du inte tänja på gränsen. Att komma hem hel är bättre än att hamna på akuten, alltid.

Om du bestämmer dig för att smärtan inte är av den onda sorten, utan rätt och slätt en irriterande faktor, ge dig då bara hän. Gå igenom smärtan: du når flodens andra sida fortare än du tror, men det kräver tid, tålamod och träning.

Ta inte smärtan personligt. Bli inte arg på den. Fäst dig inte vid den. Smärtan är som vädret: den har fullt upp med att vara, den bryr sig inte om hur den påverkar din dag. Alla upplever smärtan, så glöm den, andas, och njut av aktiviteten istället. Fokusera på skeendet, på målet och på det du håller på med. Lägg in hjärta och själ i ansträngningen att ta dig över mållinjnen och, ännu viktigare, ha kul på vägen dit. Njut av landskapet du rör dig genom, av att vara i rörelse och känslan av att ha kontroll. Du är snart över floden.

Allt du behöver för att överträffa dig själv

Stark önskan: Du måste hysa en mycket stark önskan att nå det mål du satt upp. Med vilja klarar du vad som helst.

Njutning: Du måste tycka om, älska, aktiviteten du ägnar dig åt och själva rörelsen. Beatles hade rätt, "Love is all you need".

Full mage/klara tankar: Ditt näringsintag på verkar hjärnan och därmed din tankeverksamhet, så ät rätt och ät ordentligt för att bibehålla full funktion i kropp och hjärna.

Planering: Påbörja varje tävling eller träningspass med väldefinierade mål i prioriterade enligt en fallande skala. Till exempel: att komma i mål, att klara av distansen fortare än tidigare, att komma topp-5, att vinna.

Erfarenhet: Flera års erfarenhet av utomhusträning hjälper dig att bli anpassningbar och lättare klara av vad som än dyker upp. Få, om några, saker kommer att skrämma dig. Visst finns det nybörjartur, men veteranerna vinner i längden.

Expertis: Har du en stark bakgund inom en viss sport kommer det att hjälpa dig i multisport.

Visdom: Tålamod, goda förberedelser, kunskap om näring och kroppens funktioner, biomekanik och ergonomi kommer med lång tids träning och tävlande med en hög nivå av medvetenhet.

Tekniker för att bli tuffare

Andning: Fokusera på andningen. Den ska vara avslappnad, effektiv, och kraftfull. Känn att du bokstavligen andas in energi.

Hållning: Slappna av! Öva in en god hållning för de aktiviteter du utövar. Det är inte träning som ger färdighet, det är rätt träning.

Formfokus: Gå igenom kroppsdel för kroppsdel. Öva avslappning. Träna upp rörligheten. Försäkra dig om att din teknik är felfri så att du rör dig på ett så effektivt och energisnålt sätt som möjligt.

Observeration och njutning: Tag dig regelbundet tid att stanna upp och kontrollera vart du är på väg. Uppskatta träningsprocessen, inte bara att komma fram till målet. Glöm inte bort att ha roligt på vägen.

Reflektion: Analysera träningspassen och tävlingarna efter genomförandet. Konstatera hur du löste de problem som uppstod längs vägen och lär dig något av det. Lägg särskild vikt vid positiva upplevelser, när träningen eller tävlingen gick särskilt bra.

Tacksamhet: Inse hur långt du faktiskt har kommit, när du befinner dig mitt ute på tävlingsbanan. Var tacksam över det du får uppleva genom ditt deltagande. Många andra - de flesta andra - kommer aldrig så långt.

Förutseende: Se dig själv längs hela tävlingssträckan eller träningsbanan innan du ger dig iväg. Se dig själv göra bra ifrån dig, upplev inom dig hur allt flyter. Planera passet eller loppet så väl att inget kan överraska dig.

Deltagande: Att vara en deltagare är att vara en del av. Tänk på dina medtävlande eller träningskompisar som delar upplevelsen med dig, och ändå inte riktigt upplever samma sak som du. Känner du smärta, gör de det också. Kan de, så kan du. Se och uppskatta deras ansträngningar. Därute är vi alla "Brothers in arms".

Smärtans konst

Gå ut och gör. Ta ut dig.

Kör låntg, hårt eller både och.

Känn smärtan göra sig påmind.

Känn den öka.

Notera hur den börjar irritera dig.

Analysera smärtan: är den ond?

Om inte, välj medvetet att acceptera smärtan.

Bry dig inte om den.

Strunta i den.

Fäst dig inte vid den.

Acceptera den.

Smärtan är bara.

När smärtan inte spelar någon roll,

kan den inte heller kontrollera dig.

Du måste övervinna smärtan.

När du lyckas med det klarar du vad som helst.

Nu kommer det svåra:

när du nått så långt, börjar allting om igen.

Du vet vad du kan göra.

Valet är ditt.

Det är smärtan också.

Gör.

Chris Kostman är cyklist och multisportare. Han har ett VO2max på 72 ml/kg x min, en maxpuls på 212 och en tröskelpulspå 195. Och jo, han har känt en del smärta...